Del 1

”Det stigmatiserande ligger i att man vanligen identifierar individen med en statisk bakgrundskultur och den tanken avvisar Henry. Han betonar tvärtom att varje elev, att varje individ är unik och särskild. Eleverna ska behandlas med respekt. För honom är mötet med dem något positivt och lärande. De har tillsammans viktiga och roliga diskussioner om angelägna frågor- de lär varandra.” (Linnér & Westerberg, 2009, s. 54).

Jag tycker att detta stycke är bra på grund av att Henry beskriver saker som jag tycker är viktiga och det som står i citatet är sådant som jag vill sträva efter när jag själv är lärare. Det passar bra in i den bild av hur jag vill att klassrumsklimatet ska vara mellan elever och lärare.

Jag tror att det ofta förekommer att lärare placerar elever i ”fack” i skolan utefter vad eleverna har för bakgrund etc. Jag tror att elever kan påverkas negativt av detta och därför tycker jag inte att man ska sätta in elever i olika ”fack”. Precis som Henry anser jag att man ska se bortom detta och att man ska se individerna i en elevgrupp istället för att se vilken ”grupp” eller vilket ”fack” de tillhör. Man ska se eleverna som individer och se vad de har för kunskaper och utifrån det se vad de behöver hjälp med för att utvecklas och lära sig nya saker. Det är inte alls säkert att en viss elev speglar den bakgrund den har eller exempelvis de syskon den har som gått på samma skola tidigare. Jag tror faktiskt att yngre syskon i viss grad kan bli jämförda/ satta i samma grupp som sina äldre syskon om de haft samma lärare och jag tror på många sätt att detta är negativt, då det kan finnas stora skillnader på både kunskap och hur man är som person i olika syskonpar. Jag vill, precis som Henry, att varenda elev ska känna sig sedd för den person den är och då måste man utgå från den eleven man har och inte blanda in en massa andra aspekter som inte är nödvändiga för eleven. Alla elever ska enligt mig ses utifrån sina behov och få rätt hjälp med det de behöver hjälp med för att man ska kunna ge alla elever en bra skolgång. Det kan dock vara svårt att få elever att känna sig speciella då det många gånger är ett stressigt schema i skolan och för att det kanske inte alltid finns så mycket tid till varje elev. Har man ont om tid kan det vara svårt att hinna med att hjälpa alla elever och lägga så mycket tid som de behöver var och en på att lära sig de olika sakerna som ska läras in.  

Henry säger också att eleverna ska behandlas med respekt, vilket jag helt håller med om. Skulle eleverna inte behandlas med respekt av varken lärare eller andra elever skulle det kunna sluta väldigt illa med många olika konflikter. Har man en fin relation elever och lärare emellan kan man underlätta för att få en trevlig miljö i skolan. Jag tycker att jag på min VFU sett hur man behöver få några elever att respektera framför allt andra elever för deras sätt att vara och jag tycker att det är viktigt att eleverna redan som unga får lära sig att respektera andra människor oavsett om de är unga, gamla eller vilken bakgrund människorna har. När jag kommer att arbeta som lärare vill jag att det alltid ska vara positivt att möta mina elever. Jag vill att det ska vara ett positivt arbetsklimat mellan lärare och elever och att alla ska känna sig sedda och välkomna. Av mina upplevelser från praktiken har jag alltid tyckt att det varit roligt att komma till skolan och träffa eleverna och de andra lärarna. Det har allt som oftast varit ett positivt och bra klassrumsklimat och det är så jag vill ha det när jag arbetar som lärare.

/Olivia 

Hejsan!

Jag har i veckan hållt ett par matematiklektioner där jag fokuserat på likhetstecknet och multiplikationstabellen. Eleverna har fått klippa ut laminerade lappar med siffror 1-9, likhetstecken och de fyra olika räknesätten. Därefter har de jobbat i par med att lägga ut ett tal på var sida om likhetstecknet som då ska bli lika mycket, utan att använda samma siffra eller samma räknesätt två gånger, t.ex. 2*5 = 6+4, eller 9-7 = 1*2 etc.

Så här såg lapparna ut!

Eleverna har även fått jobba med olika stenciler där de fått öva likhetstecknets betydelse, främst i anknytning till tal i multiplikation, vilket de fortfarande har väldigt svårt för. Sedan har de även fått öva multiplikationen med hjälp av olika spel på datorer och ipads, vilket de tycker är roligt och lärorikt.

Jag har haft diskussioner med olika lärare kring hur de lägger upp matematikundervisningen och det har visat sig vara stora skillnader. En lärare använder ingen mattebok utan håller mycket undervisning på smartboarden där hela klassen aktivt får delta. Sedan låter hon dem arbeta med olika uppgifter som de får på stenciler eller att klassen gemensamt får ett problem att lösa enskilt på ett löst papper. En annan lärare tycker att man absolut behöver ha en mattebok för att eleverna ska få struktur i undervisningen och att det blir ”för flamsigt” att jobba på det andra sättet. Jag är osäker på hur jag ställer mig i frågan, och det är såklart ingenting jag behöver bestämma när jag går min tredje termin på lärarutbildningen heller, men jag tror jag skulle föredra en blandning. Jag kan se hur matteboken ger struktur och hjälper elever som behöver det men samtidigt tror jag att eleverna lär sig mycket på att få fristående problemlösningsuppgifter till exempel. Jag ser även smartboarden som ett jättebra redskap och kommer definitivt vilja använda mig av den mer i framtiden.

I torsdags hade eleverna studiedag så alla skolans lärare samlades på morgonen och ingen visste riktigt vad dagen skulle gå ut på, men ingen verkade ha förväntningar på att det skulle vara särskilt kul. Vi blev indelade i grupper om 4-5, blandat från olika arbetslag, och blev tilldelade en ipad per grupp. Sedan fick vi i uppdrag att under dagen spela in en film med hjälp av iMovies där vi skulle visa hur skolan jobbar med ”The big five” – fem övergripande förmågor som ska hjälpa eleverna att nå målen, nämligen analysförmåga, kommunikativ förmåga, procedurförmåga, begreppslig förmåga och metakognitiv förmåga. Min grupp hade först en intressant diskussion kring detta och sedan hade vi en rolig dag där vi spelade in vår film. Det var en lärorik upplevelse och jag kommer absolut använda iMovies i min framtida undervisning, jätteenkelt och jättekul!

Nu är VFU:n slut för den här gången och jag har haft det väldigt bra. Jag känner att jag har hunnit lära mig hur mycket som helst och det känns lite tråkigt att lämna klassen och arbetslaget så jag ser fram emot nästa gång!

Att undervisa är att välja del I

Studentläraren Henry, som vi citerat tidigare i detta avsnitt, har en annorlunda syn på sina elevers identitetssökande. /…/ Han menar att samhälle, lärare och kamrater betraktar dem med en tillskriven kollektiv identitet som – ”korkade invandrarungar från betonggetto”. Han å sin sida ser dem som starka, självständiga och medvetna tonåringar med rätt att framträda med sina egna valda identiteter. (Linnér & Westerberg, 2009, s.70).

Jag håller med Henry om att att samhället har en tendens att ge invandrarungdomar en färdig identitet. De betraktas som sämre elever och bråkiga tonåringar och det kan leda till att eleverna formas utifrån dessa förväntningar. Jag får inte känslan att eleverna i min klass känner att de behöver leva upp till identiteter som de blivit tilldelade av andra. Det är inte alls den miljön skolan tillåter utan alla elever behandlas på samma sätt, vilket jag upplever som positivt eftersom det ger eleverna plats att hitta sin egen identitet på annat sätt.

Elevernas identiteter och kulturer formas av många olika faktorer. De har haft väldigt skiftande uppväxter och erfarenheter. Många har bara varit i Sverige ett par år, andra är andra generationens invandrare, och så finns det elever som inte har någon invandrarbakgrund alls. Vissa elever har haft traumatiska upplevelser, andra har hittills haft relativt bekymmersfria liv. Alla detta resulterar i att eleverna har mycket olika ekonomiska och sociala förutsättningar att utgå ifrån. Sedan formas eleverna, som Jonathan redan har nämnt, av intressen. På just denna skolan finns en stor fotbollskultur, speciellt bland  killarna men det är även ett stort intresse bland många av tjejerna.

Det blir snabbt problematiskt att med mångkulturalitet endast syfta på invandrare. På min VFU-skola finns en etnisk mångfald vilket i sig självklart bär med sig en mängd olika kulturer men utöver det så finns det många fler som inte har någonting att göra med elevernas eller deras föräldrars ursprung. Sedan inser jag ju att barnen kanske möts, eller kommer mötas, av samhällets åsikter och förväntningar på att de är ”korkade invandrarungar från betonggetto” men det är viktigt att den identitet som de tillägnar sig just nu, under sin skoltid, inte färgas av denna kollektiva identitet som samhället ger dem.

Mångkulturalitet

"Redan här vidgar Henry begreppet mångkulturalitet och menar att det handlar om så mycket mer än om religion, etnicitet och språk"(Linnér & Westerberg, 2009) s 54.


Fortsätter i spåret som Jonathan har tagit upp. Eleverna bildar olika grupper, exempelvis tjejer som håller på med hästar eller idrott. killar som spelar datorspel eller gänget som håller på med film. Gruppen ger en trygghet i en värld som är full av nya händelser och iakttagelser. Här måste man se de olika individerna i grupperna. Vem är ledare? Vilka hänger på och vilka agerar mer självständigt.


Jag för söker i lärande situationer bryta mönster och se till individens olika förutsättningar. Vad har eleverna för andra intressen som inte framträder i gruppen? Har de andra intressen som kan användas i undervisningen? Kan även de som inte är de naturliga ledarna i gruppen ta på sig ledarrollen i något sammanhang? Jag försöker få eleverna att tänka egna lösningar istället för att kolla på bänkkamraten men många tycker det är lättare att skriva av än att tänka ut en lösning själv. Det här var också något som kom fram i en praktisk övning som orientering som vi hade idag. Vid ett tillfälle fick jag stoppa tre elever som sprang fel. Ingen av dem hade koll på kartan utan alla utgick ifrån att någon i gruppen hade tittat på kartan. Det är en utmaning att få elever att lita på sig själva.

Summering av fjärde veckan

Denna sista vecka på praktiken har gett mig ytterligare många trevliga nya upplevelser. I måndags var eleverna lediga och lärarna hade planeringsdag. Jag fick vara med i arbetslag 4-6 på förmiddagen och planera inför en idrottsdag som skulle hållas på torsdagen. Det var intressant att se hur dagar då eleverna är lediga kan se ut för lärarna. Det var mycket planering som gällde även på eftermiddagen men där kände jag att jag inte kunde bidra med lika mycket, utan fick mest se hur planeringen inför veckans kommande lektioner gick till. Jag fick även tillfälle att planera färdigt inför min sista lektion som jag skulle hålla på onsdagen.

    Under tisdagen följde jag skolans specialpedagog mellan kl. 8.10-13.20. Under denna tid fick jag en bra inblick i hur en del av specialpedagogens arbete kan gå till. Detta var en dag då specialpedagogen hade många lektioner med elever inbokade, vilket jag tyckte var intressant att få vara med på. Det handlade om både träning i läsning, skrivning, lite matematik och att göra kartläggningar. Jag tyckte att det var extra intressant att se hur de kartlägger elever eftersom vi under en fältstudie själva fått testa på att göra en liten kartläggning av en elev. Specialpedagogens kartläggning var baserad på många olika tester, till skillnad från den kartläggning jag en gång själv genomförde. På tisdagseftermiddagen var det flera olika punkter inbokade i schemat. Bland annat var det en punkt som handlade om att olika lärare på skolan skulle presentera olika arbetsområden/arbetsmetoder som de arbetat med och som de ville dela med sig av till andra lärare. Det fanns olika stationer att gå till under eftermiddagen och man hade möjlighet att hinna lyssna på två av de olika presentationerna som fanns att lyssna på. Jag tycker att det var ett bra upplägg att låta lärare få inspirera varandra. Detta är något som de verkar göra kontinuerligt på min VFU-skola. Det märktes också att de flesta lärarna uppskattade detta moment då de kunde få inspiration till planering av nya arbetssätt i olika ämnen. Sist på denna tisdagseftermiddag var det dags för ett stort arbetsplatsmöte med nästan alla lärare på skolan. Jag tyckte att det var bra att vara med på ett sådant möte för att få se vad sådana möten kan handla om. Hade inte tidigare varit på ett så stort arbetsplatsmöte.

    Under onsdagen var jag tillbaka i min VFU-klass och jag hade min sista lektion som handlade om matematik (addition och subtraktion). Jag tycker att undervisningen kändes bra. Eleverna förstod mina förklaringar och arbetade bra efter dem. Jag tycker att jag känner mig säkrare nu med att föra undervisning än vad jag tyckte under mitt första undervisningstillfälle i denna VFU-period, vilket är positivt.

    Torsdagen var en idrottsdag för eleverna i årskurs 4-6 som lärarna i arbetslaget planerat för. På förmiddagen hade eleverna ett antal aktiviteter att välja mellan under två olika pass. Där hade jag hand om en av aktiviteterna tillsammans med en annan tjej. Detta tycker jag gick bra, då eleverna var nöjda och verkade tycka om den aktivitet vi anordnat. Eleverna var glada åt att hålla på med olika aktiviteter som de själva fått välja. Efter lunch var det dags för kassajakt i skogen som ligger intill skolan. Kassajakten gick ut på att eleverna, som delats in i olika grupper, skulle vinna ihop så mycket pengar som möjligt genom olika praktiska och teoretiska uppgifter som de skulle klara av. Här höll jag i två moment tillsammans med en annan person. Även denna aktivitet tyckte eleverna var rolig eftersom det blev som en tävling mellan de olika grupperna att samla ihop så mycket pengar som möjligt innan tiden gått ut.

    Under fredagen var det en vanlig skoldag för eleverna. Det var en bra sista dag på praktiken! Det känns nu tråkigt att lämna klassen efter att man lärt känna elever och lärare. Jag har haft en bra och mycket lärorik praktik.

Ha en bra helg!

/Olivia 

Del 1

"I citatet från Karin finns både de etniska kulturerna, språkproblemen och de främmande, de andra, som ännu inte hunnit bli "som vi", det vill säga, kan vi gissa oss till, normala och svenska. Hon talar inte så mycket om det berikande utan mera om problemen. Vidare kan vi se att hon menar att eleverna är bärande av sina hemkulturer." Linner & Westerberg, s. 22, 2009.

När jag läste Karins dialog så blev jag fundersam, precis som författarna menar på att det är mycket fokus på problemen. Alla barn är olika och alla dessa barn har fått olika uppväxter. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och det är viktigt att alla elever får känna trygghet. Jag tycker att frågor om invandrare och mångkulturalitet är svårt. Kanske något vi ska ta upp och diskutera på tisdag när vi träffas? När jag hör ordet mångkulturalitet så tänker inte "bara" på invandrare och utan det är faktiskt mycket mer. Jag menar, på min skola som ligger på landsbygden har de en "kultur" och det är inte alls samma grej att komma in på en skola som ligger i stan. Min luv som har två tjänster inom skolan är även på en skola inne i stan, vilket skillnad! Jag har varit med några gånger på den andra skolan och jag kan konstatera att ingen skola är den andra lik. Det är så mycket fokus på att kulturer handlar om invandring men det är så mycket mer. När Karin skrev om språkproblem och att hon skrev "som vi" gör mig lite frustrerad. Om man har den inställning att det bara kan bli problem så självklart blir det problem. En lärare ska vara flexibel i sin tanke och även om det finns barn med olika bakgrunder ska alla vara med och bidra. Jag tror jag ska lämna denna diskussion öppen, för jag vill gärna att vi pratar om denna delan av skolan. //Moa

Hej!

Tänkte uppdatera lite om vad som har hänt denna veckan, i måndags var hela mellanstadiet iväg på en idrottsdag på Edsborg tillsammans med två skolor. I måndags var det riktigt kallt på fm och det regnade. Med andra ord så hade alla behövt regnställ och bra kläder under. Många hade glömt ytterkläder men som tur var hade lärarna ett lager med ytterkläder som man kunde få låna. Väl där nere på Edsborg blåste det mycket och eleverna var inte alls motiverade till en dag ute i regnet. Då gäller det att lärarna har humöret uppe och peppar eleverna. Det var väldigt roligt att vara med eleverna en sådan dag- man fick lära sig mycket hur de är som personer eftersom det är en helt annan lärande situation. Eleverna fick prova på många olika saker som tillexempel kasta kula och längdhoppning. Det var väldigt lärorikt att få följa med eleverna en sådan dag eftersom det blir mer en gemenskapsdag tillsammans med samarbete och motivation.

Imorgon ska jag göra sista momentet i matematiken, eleverna ska lämna in sin matteläxa som jag har konstruerat. Läxan som jag har gjort är fokus på multiplikation och handlar om att eleverna ska göra en räknesaga. Imorgon så skall jag samla in läxböckerna och sedan ska jag dela in klassen i grupper. I dessa grupper ska de få läsa upp sin räknesagor och sedan välja en att redovisa framför klassen. Det finns nästan alltid någon som har inte gjort läxan eller glömt den hemma, i vilket fall så ska de ändå få vara med i grupperna och bidra. Det kommer ju bli en lärande situation för dem ändå, i alla fall få läxa på läxa. Med det menar jag att de kanske lär sig att inte glömma den nästa gång.
Det som är så bra på min skola är att de har läxhjälp två gånger i veckan, det finns alltså möjlighet för alla elever på mellanstadiet att få hjälp med sina arbeten. Det finns alltid två personal på läxhjälpen och det är många i årskurs fyra som går dit. Väldigt bra måste jag säga.

Nu ska jag fortsätta planera, vi hörs! //Moa

"Om man, säger Henry, med mångkulturalitet bara menar at det står för invandrare då blir mångkulturalitet en etikett som man sätter på människor. Det blir en tom fras, som både är felaktig och meningslös. Men för Henry innehåller mångkulturalitet betydligt mer." - Att undervisa är att välja, Bengt Linnér och Boel Westerberg.

Jag vi här hålla med Henry. Mångkulturalitet kan vara så mycket mer än bara invandring. En sak som jag skulle vilja lägg till inom ramen för mångkulturalitet är faktiskt elevernas personligheter och hur det präglas av olika uppväxtförhållanden. Det finns ingen uppväxt som är den andra lik, men det finns de som är mer lika varandra än andra. Man brukar säga att två vänner har funnit varandra. Jag tror att i många av de fallen där personer finner varandra ofta grundar sig mycket i att man har liknande intressen, resonerar ganska lika och har en hyfsat överensstämmande världsbild. Dessa tre aspekter är givetvis föränderliga, men grundas ofta i den uppväxtmiljö man befinner sig i. Det jag försöker säga är att uttrycket lika barn leka bäst, delvis skulle kunna grunda sig i en slags kultur som uppstått genom liknande uppväxtförhållanden.

Jag menar också att det bildas olika kulturer genom intressen. Till exempel kan man skymta kulturer i ett idrottssammanhang. De som är idrottsintresserade har idrotten gemensamt och delar också ofta en stark vinnarmentaltitet. Mentaliteten kan också skapa olika kulturer inom till exempel olika fotbollslag. I vissa lag existerar kulturer där man har en väldigt stark vilja och är vinnarskallar och andra har en mer avslappnad inställning. Men det är inte bara inställning som påverkar en kultur inom ett idrottslag, utan också språket. Man kan till exempel ha ett visst sätt att skämta med varandra. Tillsammans med andra faktorer kan dessa bilda egen kultur.

En annan faktor som skulle kunna räknas in i mångkulturalitet är den geografiska. Om man kommer från en urban eller lantlig miljö till exempel. I min klass på högstadiet skulle jag kunna sträcka mig till att säga att det fanns kulturella skillnader mellan oss som växt upp utanför stan och de som växt upp i stan. Vi kom oftast överens bra, men både fritidsintressen, samtalsämnen och livsstil skilde sig märkvärt mellan dessa två grupperingar/kulturer.

Att undervisa är att välja del III

Hej!

”Elisabeth tar avstånd från absolut kanon och från det hon kallar ”papegojlärande”, det vill säga att bara lära in och upprepa. Hon tycker inte heller att det är viktigt att bocka av vissa kanontexter som lästa. Det är bättre, menar Elisabeth, att fördjupa sig ordentligt i något. Hon tar avstånd från prov och förhör som bara kontrollerar ytliga fakta. /.../ Kunskapen måste vara angelägen för eleverna, menar hon också. Kunskap har i sig inget eget värde, säger hon vidare. Den måste kvalificera sig för elevernas behov för att bli värdefull för just dem.” (Linnér & Westerberg, 2009, s. 198).

Det här som Elisabeth kallar ”papegojlärande” ringer bekant för mig, främst från min egen skolgång. Det handlade mycket om att läsa ett kapitel i läroboken och sedan memorera innehållet för att klara av läxförhöret eller provet. I flera ämnen handlade det mycket om repetition för att senare klara av standardiserade prov. Det är inte riktigt den bilden jag får av min vfu-skola nu. Jag ser att man lägger ner tid på diskussioner för att skapa ett intresse och få igång hela gruppen innan man går in på ett område som är främmande för dem.

Under dessa diskussioner kan jag se att eleverna ofta gör kopplingar till saker som man själv inte alls kopplar till i sammanhanget. Det kanske är deras sätt att ge mening åt ämnet och man får vara beredd på att samtalet kan hamna långt ifrån det man utgått från. En annan sak jag tänker på är hur man ska få med alla elever i dessa samtal. I min vfu-klass är det ett par elever som alltid räcker upp handen och sen ett gäng till som räcker upp handen när man säger att fler ska delta, men sen finns det ett par som ändå har svårt att självmant ta mod till sig och vara med. Något som hjälper dessa är att vi ofta delar in klassen i grupper, vilket är möjligt eftersom vi ofta är flera vuxna i klassrummet.

Utifrån vad jag har sett försöker min luv alltid se till så att var och en av eleverna förstår varför lektionens innehåll är relevant för dem och hur de kommer ha nytta av detta, både för att hon kommer bygga på innehållet under kommande lektioner, men även längre i framtiden. Som resultat har jag inte en enda gång under dessa veckor fått höra frasen ”varför ska vi behöva lära oss detta?” eller liknande. Även saker som inte är särskilt intresseväckande för eleverna kan man ändå förklara och diskutera med dem så att de på någon nivå kan förstå att det finns ett värde i att lära sig. Exempelvis multiplikationstabellen som min klass jobbar med mycket just nu, den är bara att plugga in rakt av men eleverna verkar ha förstått att de kommer ha användning för kunskapen i framtiden. När det handlar om texter att läsa låter hon eleverna välja fritt för det handlar mer om att skapa läsglädje än att eleverna ska ha vissa kanontexter med sig och det tror jag absolut är rätt taktik i denna åldern.

"... Deras sätt att se på mening i undervisning både sammanfaller och skiljer sig åt.  Det som framstår som en likhet är att både My och Malin ser till sina eleverna bästa och till deras intressen. Mening kan bara skapas om undervisningen anknyter till eleverna och det de har ett intresse för."  (Linnér & Westerberg, 2009, s.167)


Jag tänker faktiskt fortsätta på Jonathans spår om meningen med undervisningen, jag tycker det är väldigt relevant eftersom vi nu planerar lektioner. Det jag kan tycka är svårt med detta att planera lektioner är när man ska både tänka på att "fånga" upp alla elever, de ska känna sig motiverade och att de lär sig. Då kan faktiskt jag känna att det är relevant att ta reda på elevernas intressen för att sedan knyta ihop det med undervisning. Just för att locka eleverna till att lära sig, jag menar om lektionerna är "tråkiga" så finns det säkert en risk att eleverna tappar intresset helt. Nu menar jag inte att man ska hoppa över sådant som kan klassas som "tråkigt" utan man får nog ha som lärare en stor variation om hur man formar sin undervisning. Min luv tillexempel är väldigt noga med att jobba både praktiskt och teoretiskt tillexempel. Med detta menar min luv med att det är viktigt att man som lärare ser hur "klyftan" är mellan alla barn, alla är olika och lär sig olika. Nu när jag planerar lektioner, som jag har berättat tidigare, så väljer jag att arbeta med olika saker just för att se och prova på hur det fungerar. Jag tycker det är väldigt lärorikt att just se hur mina undervisningar får för effekt på eleverna. Tillexempel nu när jag jobbar med multiplikation, vissa elever älskar att sjunga med i sångerna och andra gillar att jobba praktiskt. 

Men andra ord, så tycker jag att man både ska gå efter vad elever har för intressen och knyter ihop det med läroplanen. Men som Jonathan sa, de kanske blir problematiskt om läraren bara går efter elevernas intressen. Då kanske eleverna bara vill jobba med det och blir helt instunda på det. Vad tycker ni? Eller tycker ni att så länge eleverna lär sig det som skall läras så spelar det ingen roll om undervisningen bygger på intresse? Jag väldigt delad i just detta, jag tycker att det både finns för och nackdelar med att bygga på intressen. 

Dialogiciteten

"Vad är det som krävs för att elever eller studentlärare i sin utbildning ska bli kreativa och skapande kreatörer. En förutsättning som bland andra Olga Dysthe (1996) satt fingret på är att "dialogiciteten" får en roll i sammanhanget. ...........  Läraren kan, i sin pedagogiska praktik, tillsammans med eleverna skapa förutsättningar för ett kreativt lärande som byggs kring och utgår från en tillämpad dialogicitet."
(Linnér & Westerberg, 2009) s 175


Dialogen är viktig för att testa sina argument och få nya infallsvinklar. I lärandesituationer upplever jag att lektioner kan vända i olika riktningar beroende av vilka frågor som ställs. Ofta väldigt oväntade frågor, då är det bra om man kan ge ett bra svar på frågan eller ta upp frågeställningen vid ett senare tillfälle. I dialogen ser man vad det finns för olika intressen i klassen och det går att anpassa undervisningen så att den blir intressant och stimulerande.


Det är viktigt att alla får chansen att uttrycka sig. Det är nästan alltid samma elever som räcker upp handen i klassrummet men ofta har de som inte räcker upp handen också något att bidra med. Några elever är väldigt tysta och vill inte svara på frågor inför hela klassen, de brukar jag ägna lite längre tid åt när jag går runt i klassrummet.


Det finns också några elever som brukar sätta sig i ett grupprum när vi har läxförhör. Då blir det förhör i form av dialog till stöd för skrivandet.


Det blir en utmaning i framtiden att ha en egen klass och planera lektionstiden så att det finns utrymme till dialog och att alla känner sig delaktiga.

Hej kära kamrater!

Tänkte uppdatera om min VFU och vad jag har gjort. Jag har undervisat i både svenska, engelska och matte. Det har varit lärorikt och väldigt roligt. I matte fokuserar jag på multiplikation, och jag har format min lektioner i både praktiska övningar, musik och läxa. Jag tror väldigt mycket på att man ska variera sin lektioner så det finns något för varje elev, med det menar jag att alla elever lär sig olika och de gör det i sin egna takt. Det är viktigt att man vet att alla gör i sin egna takt och lär sig på olika sätt. Därför har jag valt att ha en bredd på min lektioner för att jag ska försöka få med alla elever. :) måste faktiskt även länka till en otroligt bra hemsida som min luv använder. Sidan heter kunskapshubben och på denna sida kan man hitta låtar med multiplikationstabellerna. Eleverna älskar dem!

http://www.kunskapshubben.se/matematik/matematik-musik

Jag har även fått vara med på föräldramöte och fick se hur det gick till. Det var både spännande och skrämmande. Det har ju vart mycket prat om hur man ska hantera föräldramöten och vikten om att vara minst två lärare. Men det gick bra och det var inte så farligt som jag trodde ;) Men det är ju väldigt känsligt med föräldramöten egentligen, det gäller att inte säga fel saker osv. Annars har denna veckan flutit på kanon bra och varje dag är full med nya upplevelser. Med andra ord, jag stormtrivs! Mvh Moa

Tankar kring del III

  "Det är bättre, menar Elisabeth, att fördjupa sig ordentligt i något. Hon tar avstånd från prov och förhör som bara kontrollerar ytlig fakta. Att erbjuda eleverna ett innehåll i skolan för att de bättre ska förstå sin aktuella livssituation och det framtida livet är en viktig uppgift för Elisabeth som lärare. Kunskapen måste vara angelägen för eleverna, menar hon också. Kunskap har i sig inget eget värde, säger hon vidare. Den måste kvalificera sig för elevernas behov för att bli värdefull för just dem." (Linnér & Westerberg, 2009, s.198).

Detta stycket valde jag för att det finns många olika saker att reflektera över som behandlar undervisningen och hur vi kan tänka som lärare när vi väljer innehåll till våra lektioner. Elisabeth som omnämns i citatet tycker att det är bättre att fördjupa sig inom ett ämne än att lära in sina kunskaper och upprepa dessa för att eleverna ska komma ihåg dem. Den bild som jag får av skolan idag och som även jag själv har från min skolgång är att mycket kunskap är tillfällig. Man tränar inför ett prov eller ett förhör och sedan glömmer man av den kunskap man fått. På detta sätt håller jag med Elisabeth om att det kan vara bättre att fördjupa sig inom ett område för att få kunskapen att stanna och för att man ska kunna ha användning av den senare i livet. Däremot tänker jag att fördjupning tar mycket tid och att det skulle vara svårt att kunna göra fördjupning inom alla delar som undervisningen tar upp. I läroplanen finns det många mål som ska uppfyllas och det finns krav på att eleverna ska ha vissa kunskaper när de slutat en viss årskurs. Ur denna synvinkel kan det vara svårt att fördjupa sig inom olika områden eftersom jag upplever att det tar längre tid i undervisningen. Eleverna skulle inte hinna lära sig allt som de bör ha lärt sig. Däremot kanske de får mer bestående kunskaper av de få arbetsområden de lärt sig än om de snabbt får undervisning inom många olika områden och inte kommer ihåg mycket om något.

Det är också vanligt att ha ett test i slutet av ett arbetsområde för att lärarna ska kunna se vilka kunskaper eleverna tagit in. Detta gör, utifrån min egen uppfattning, att många elever tränar på det som gåtts igenom på lektionen för att man sedan ska kunna få alla rätt på testet för att sedan glömma av den största delen av den inlärda kunskapen. Detta är negativt då eleverna kanske inte får med sig den kunskap de behöver för framtiden. Kanske elevernas kunskaper i slutet av ett arbetsområde kan testas på ett annat sätt eller att lärarna gör som min LUV. Hon ska efter detta arbetsområdet ge eleverna ett test för att se om eleverna hängt med på lektionerna och för att se vad de lärt sig. Detta test baseras enbart på lektionsgenomgångar och det eleverna fått arbeta med under denna period. Eleverna tränar därför inte på kunskapen hemma och behöver därför inte känna att de ska memorera en massa saker. Man kan även exempelvis göra ett grupparbete där man sammanfattar det man lärt sig inom arbetsmomentet eller så kan man ha ett muntligt test på så vis att klassen tillsammans sammanfattar vad man gått igenom på lektionerna och vad eleverna lärt sig.

Elisabeth tycker också att det är viktigt att eleverna inte bara lär sig ytlig fakta, utan att kunskapen måste intressera eleverna. Är eleverna engagerade i vad de får lära sig är det mycket lättare för dem att lära sig olika saker. Dock tänker jag att allt som eleverna behöver lära sig inför sin framtid inte alltid är roligt och intressant. Det jag menar är att det kan vara svårt att få alla elever engagerade och få dem att tycka att allt som de ska lära sig är intressant. Elever tycker att olika ämnen är intressanta och värdefulla för framtiden, beroende på vad de tänker att de exempelvis vill arbeta med i framtiden. Det skulle också vara svårt att som lärare veta vad som intresserar eleverna. Man måste då ha en otrolig kontroll över vad de olika eleverna tycker är intressant för att de ska lära sig något och ta till sig kunskapen. Enligt mig finns det inte möjlighet till att vid planering tillgodose alla elevers intresse och samtidigt arbeta med alla mål i läroplanen. Jag tror att det varken skulle finnas tid till planering för detta eller uppgifter som uppfyller alla elevers behov. Ett exempel från min VFU är att det under NO lektionerna varit fokus på biologi där eleverna fått arbeta med svampar, träd, näringskedjor och rov- och bytesdjur bland annat. Läraren har gjort en planering för att få med delar som läroplanen säger att eleverna ska kunna inom detta området. Där finns det inte stor möjlighet för att uppfylla behov för elevernas framtid, utan det är kunskaper som är bra för eleverna att ha då de är ute i naturen. En del elever tycker att NO är roligt medan andra har det som ämnet de prioriterar minst. Det läraren får göra för att få fler engagerade elever är att ha olika undervisningssätt, bland annat med filmer, presentationer, egna utforskningar, egen läsning och egna studier inom ett ämne. Man får göra lektionerna till det bästa för att eleverna ska nå kunskap trots att det kanske inte är favoritämnet.

Elisabeth säger även att kunskap inte har något eget värde, utan att det är först när den täcker elevernas behov som den blir användbar för eleverna. Efter mina tidigare funderingar tycker jag att detta påstående kan vara bra då eleverna använder sig av den kunskap de behöver för tillfället. Sådant som de inte är intresserade av försvinner ofta bort och därför kan man säga att kunskapen inte har något eget värde. Samtidigt tror jag att eleverna kan upptäcka många nya saker genom att ta till sig ny kunskap som de inte berört eller hört talas om tidigare.

Ha en bra kväll!
/Olivia

Referens
Linnér, B. & Westerberg, B. (2009). Att undervisa är att välja. Lund: Studentlitteratur

Habitus och bundenhet

Nu har jag hittat boken Att undervisa är att välja, katten hade gömt den under sängen och bitit på den. Jag har valt följande utdrag att skriva om.




"Våra olika habitus leder oss i olika riktningar. De kan göra oss omedvetet bundna till vissa val och visst handlande. Studentläraren Lena, till exempel, ar en habitus från en akademisk kultur och det präglar, som vi ska se, tydligt hennes val av innehåll i undervisning."
(Linnér & Westerberg, 2009) s 104.




Till skillnad från Lena är jag inte uppväxt i ett akademiskt hem däremot har det funnits ett stort intresse för bildning och ett samhällsengagemang. Jag känner att den frihet som jag hade under min uppväxt och den erfarenhet som jag har med mig genom livet ger mig möjlighet till flexibitet i min undervisning. Friheten som har funnits har varit kopplad till ansvarstagande och insikt i vad som är rätt och fel. Det är något som jag vill förmedla till mina elever.


Jag känner att eleverna har förtroende och tillit till mig som person och min undervisning. Läroböckerna är ett bra stöd i undervisningen men jag upptäcker under min praktik att lektionerna blir intressantare om jag kan flika in med egna erfarenheter eller anknyta till någon av eleverna. Läroböckerna har den fördelen att de följer läroplanen och den bundenhet som den kräver.


Jag är drygt 30 år äldre än mina elever och mycket av min erfarenhet är inte relevant för eleverna. Samtidigt växer de upp i en kultur som inte jag riktigt ingår i även om jag får insyn i den via mina barn.

Kurslitteratur del III

"Vi återvänder till våra informanter och finner en studentlärare som vänder sina blickar direkt mot eleverna, när hon får en fråga om val av stoff och innehåll. Hon hänvisar varken till kanonlitteratur eller kursplaner utan ser eleverna och deras intresseområden, i det här fallet hästar och fotboll, som det avgörande argumentet i en diskussion om undervisningens innehåll. Undervisningen måste vara intressant för eleverna och bygga på deras erfarenheter om det ska bli en meningsfull undervisning." - s. 166 Att undervisa är att välja.

Det finns delar av det här stycket jag håller med om och delar jag vill problematisera.
Det jag håller med om är att undervisningen i största möjliga mån ska vara intressant för eleverna. Om undervisningen hela tiden är tråkig och monoton kommer eleverna troligt vis, oberoende av engagemang att tappa intresset. Jag håller också med om att man som lärare ska försöka få med elevernas intressen i undervisning och försöka bygga på tidigare erfarenheter. Det har helt klart sina fördelar. Ironiskt nog har en av mina lektioner handlat om häst- och fotbollsböcker, båda genrerna nämns i citatet ovan. En anledning till att lektionen fungerade bra var troligtvis att många av eleverna är intresserade av fotboll och hästsport och många har erfarenheter av både verklighet och litteratur som innehåller hästar eller fotboll. Dock tror jag att man måste problematisera uppfattningen om att man kan bygga all undervisning på intressen och erfarenheter hos eleverna.

För det första finns en risk att eleverna bara lär sig mer om sådant de är intresserade av. Till exempel nämns att läraren i det ovan nämnda fallet fullständigt ignorerade kononlitterarur. Det tycker jag är ett ganska ohälsosamt förhållningssätt, sett till barnens litterära referensramar. Om eleverna i ett senare skede i sin skolgång, till exempel i högstadiet eller gymnasiet, bara fördjupat sig i en eller två litterära genrer, kan det bli mycket svårt att hänga med i undervisningen, där kunskap om kanon troligtvis i något sammanhang kommer krävas. Det kan också orsaka ett socialt handikapp, beroende på umgängeskrets givetvis, där eleven utan kunskap om kanonlitteratur blir helt utanför i diskussionen. Dessutom kan ju en elev missa mycket bra litteratur om den aldrig introduceras för den.

För det andra tycker jag att man som lärare inte bör undvika stoff som ligger utanför eleverna intressesfär. Jag anser att en lärare som har framförallt god karisma och bra undervisningsmetoder där eleverna aktiveras mycket, kan väcka ett intresse hos eleverna.  Det känns som att det är centralt för både lärarens och elevernas utveckling. Ett exempel är när jag under min första termin på högskolan gick på en föreläsning som behandlade juridik för pedagoger. Förväntningarna var låga och jag var övertygat om att vi skulle få "ett lass med byråkrati" i knät. Men föreläsaren var oerhört karismatisk och intresserad av både ämnet och oss. Jag gick från föreläsningen och kände mig både klokare men framför allt inspirerad av föreläsarens intresse och karisma. Det är jätteviktigt att man som lärare visar hur intresserad man är av det man lär ut, annars skickas helt fel signal till eleverna. Givet finns det elever som inte går att nå på det här sättet heller, alla lär olika. Men om man har drivet och intresset menar jag att man kan få eleverna intresserade av sådant de kanske aldrig brytt sig om tidigare.

Ha det gott kamrater! Vi hörs!

Veckans loggboksinlägg, enjoy!

God morgon kamrater!

Nu har eleverna slöjd så jag passar på att ge er lite förmiddagsunderhållning.
Min vecka inleddes med ett föräldramöte i måndags kväll. Det var en bra upplevelse. Jag tyckte det var nervöst att presentera sig, men det gick ändå bra. ´Fokus under mötet låg vid att ge föräldrarna en bild av hur vi arbetar när vi sätter betyg på barnen. Jag tycker det är jätteviktigt att informera föräldrarna om betyg eftersom att det är svårt för föräldrarna att sätta sig in i kursplaner och betygskriterier själva. Min luv hade innan mötet gjort en sammanställning av hur många förmågor vi ska bedöma och hur mångas steg de ska bedömas i. Sammanställningen presenterades och det är skrämmande hur mycket arbete som måste läggas på just bedömning inför betyg.

De ämnen jag undervisat i denna vecka är SO och svenska. I SO hade vi en "efter valet lektion". Jag valde att dela upp så arr eleverna arbetade i par. Paren fick 2 eller 3 partier var och skulle tillsammans skapa ett stapeldiagram över valresultatet på tavlan. När detta var klart hade jag en genomgång av fördelningen av mandat och vad som krävs för att kunna bilda en regering och hur många mandat som krävs för att majoritet i riksdagen. Jag upplevde att lektionen fungerade bra och jag tror det berodde mycket på att eleverna var engagerade och intresserade. Det hade varit mycket svårt att få med hela klassen om de inte varit engagerade. Svårt att göra politik intressant för personer som inte bryr sig.

Jag har även undervisat i svenska. Jag har fortsatt med generestudier och den här gången gick jag igenom fotbolls-, ishockey- och hästböcker. Under genomgången försökte jag aktivera eleverna så mycket som bara går, vilket lyckades förhållandevis bra. Några är mer engagerade än andra, vilket kan bero på att eleverna är olika intresserade/insatta i olika genrer. Dock finns de elever som ofta väljer att "delta under tystnad" och jag har försökt få igång dessa så gott det går. Vissa gånger lyckas det, andra inte. Andra delen av passet bestod av läsförståelse. Jag läste högt och eleverna läste på en projicerad bild. Efter läsningen leder jag ett boksamtal. Frågorna som ställs är öppna och utformade på ett sätt som gör att eleverna kan dra nytta av föregående genomgång. T.ex. får eleverna i genomgången information om händelseförlopp och texttypiska drag för en viss genre och under läsningen får de bakgrunden i berättelsen. När jag under samtalet sedan ställer frågan "vad tror ni kommer hända i fortsättningen av berättelsen?", får eleverna chansen att plocka info från både litteraturen och genomgången, vilket tränar bla. den slutledande förmågan. Man kan säga att de får plocka frukt från olika träd för att senare göra en riktigt god fruktsallad.
Konceptet fungerade inte jättebra första gången, endast ett fåtal elever hängde med ordentligt men nu efter tre genomförda lektioner med ungefär samma upplägg, fungerar det betydligt bättre. Jag tror det har att göra med att eleverna inte är så vana vid arbetssättet. De har inte haft så många boksamtal förut och kanske inte heller varit vana vid att använda information från olika "källor" för att nå ett troligt svar. Men jag tror att om de får vänja sig kommer de bli duktiga. Eleverna har potential, men det tar ett tag att lära sig använda verktygen.

Ha det gott kamrater! Vi hörs!

Hänt sen sist!

God kväll!

Jag tänkte berätta lite av det som hänt sen sist! Förra veckan höll jag i ett par svenskalektioner kring tj-ljudet i grupper. Jag fick ämnesområdet av min luv men jag planerade därefter lektionen på egen hand. Jag valde att hålla i en genomgång på tavlan och lät eleverna aktivt delta och hjälpa till med att komma på ord och lista ut hur de stavas. Efter genomgången fick de varsitt häfte att jobba i där jag hade lagt in bilder på olika saker som de skulle stava rätt till och lite annat. Eleverna tyckte det var roligt att arbeta på detta sätt och de verkade finna det lärorikt.

Efter att ha reflekterat kring min undervisning och vad som kunde förbättras valde jag ändå att ta mig an nästa område på ett liknande sätt. Jag tycker att när det handlar om att lära sig stava så måste man få traggla lite och detta gav dem även chansen att lära sig nya ord. Denna veckan har jag gått in på sj-ljudet och la upp lektionerna på samma sätt, först en genomgång på tavlan och därefter arbete i ett nytt häfte och för att förbättra och variera hade jag hittat på fler olika sorters övningar och eftersom sj-ljudet har nio olika stavningar är det ett större område. I detta la jag in först bilder att stava till på samma sätt som innan och sedan även en övning där man behövde slå upp ord i en ordbok, viket visade sig vara något många elever behövde öva på. Övningen gick ut på att slå upp och skriva ner fem ord till varje av dessa stavningar: skj-, stj-, sch-, ch- och sh. Det fanns även ett korsord och en sida där de skulle använda tio av orden från de andra övningarna och skriva meningar med dessa. Dessa lektioner har jag haft i helklass och det är första gången jag gör det i denna klassen och det känns bra!

Idag har jag fått chansen att vara med på ett föräldramöte! Först träffades föräldrar till elever i fyra olika klasser i matsalen för att få träffa den nya rektorn och få lite allmän information. Eftersom skolan jag är på har en stor kulturell mångfald fanns flera olika slags tolkar på plats så att alla föräldrar skulle kunna förstå. Därefter samlades föräldrarna klassvis i varje hemklassrum där de fick höra om allt deras barn har fått jobba med och vad de kommer få göra framöver. Jag kände att det vara lärorikt att ta del av även denna delen av läraruppdraget. Ett annat möte jag fått ta del av var med elevhälsan där klassläraren fick delge olika elevers situation för rektor, skolsköterska, kurator m.fl. Jag har även fått läsa olika elevers åtgärdsprogram och det är tydligt att läraruppdraget handlar om mycket mer än att hålla i undervisning. Håller ni inte med? ;)

Konsten att välja innehåll

"På 1990-talet blev reflektionen i lärarutbildningarna ett populärt utbildningsinslag. Studenterna skulle lära sig ett reflekterande arbetssätt. De skulle kunna sätta igång sin reflektionsapparat inför snart sagt varje fenomen som råkade dyka upp på de pedagogiska fältet i utbildningen och i deras verksamhetsförlagda praktik. Reflektionen blev mera en yttre färdighet, en konst att behärska, än ett medvetet tankeredskap för att begripa och förstå vad man till exempel är i färd med att välja för innehåll och stoff för under sin undervisning."   (Linnér & Westerberg, 2009, s. 99). 

Jag valde detta stycke i boken eftersom jag tycker att reflektion är en viktig del under min VFU. Jag reflekterar väldigt mycket kring min egna undervisning, lärarnas undervisning och mycket kring elevgruppen. Kring min egna undervisning så är jag alldeles grön i detta att planera och genomföra  en lektion. När jag planerar en lektion så går jag mycket efter hur jag tror att eleverna lär sig på bästa sätt och mycket kring det jag tror är relevant att använda i min undervisning. Självklart används mål i läroplanen, men sen går jag även efter vad min luv tycker man ska lära sig i årskurs fyra. Nu tillexempel övar jag multiplikation med eleverna, och det pratar mycket jag och luv om hur viktigt det är att börja på "riktigt" med multiplikationen i årskurs fyra. Min luv menar på att i årskurs fyra är eleverna fortfarande nyfikna på att lära sig och är kunskaps törstiga vilket gör att det går "lättare" att traggla tabellerna. Jag fick följa med min luv till en annan skola i fredags (jobbar 25% på en annan skola). Där fick jag vara med när min luv undervisade i matematik med en sjua. Där fanns det elever som inte kunde multiplikationstabellen. Detta ska jag ta med mig om hur viktigt det är att eleverna sätter multiplikationstabellen i mellanstadiet när de fortfarande har lust.

Efter varje lektion jag har planerat och genomfört så reflekterar jag mycket kring hur jag kan förändra min undervisning och sätta kanske nya mål och mening i det hela. Jag reflekterar om min lärarroll och även väldigt mycket kring gruppen. Med gruppen menar jag om eleverna har förstått och lärt sig under lektionen. Det bästa med att ha två klasser är att jag kan göra varje lektion 2 ggr, vilket leder till att jag och min luv kan prata kring det första och möjligtvis förbättra. Det tycker jag är jätteviktigt, för det är det jag lär mig på. Precis som min luv säger: ingen födds med erfarenheter utan det skaffar man varje dag. Detta tar jag verkligen till mig, för jag måste få prova på och analysera kring allt. På min engelska lektion jag hade förra veckan så undervisade jag kring siffror och hur man uttalar. Detta var lärorikt och här fick jag verkligen se hur alla lär sig olika. Jag hade tre moment med i undervisningen: lyssna, jobba praktiskt och läsa. Med detta tror jag på att alla lär sig olika och jag tror att man måste forma sin lektionen så att det passar alla. Det är just sådana reflektioner man tar till sig och tar med sig. 

Det är verkligen lärorikt att ha tre lärare i klasserna, vilket jag menar på att då kan jag få se tre olika lärarroller. Jag lär mig jättemycket på att se hur de lär ut och formar sin undervisning. De har alla olika ledarstilar och jag har sett kopplingar till olika situationer och lärarroller. Allt som händer på min VFU reflektera jag kring. Mycket om: "hur tänkte han/hon där", "hur kan detta förbättras",  "varför blev det så här" osv. Med att kunna reflektera kring sin VFU tror jag att man kommer långt och på så sätt får en fördjupning i sin lärarroll.

Ha en bra söndags kväll! Vi hörs till veckan, mvh Moa

Hej!

Nu har den andra veckan på VFUn passerat, vilken vecka! Denna veckan har jag fått hålla i många lektioner och planerat 4 stycken "egna". Jag och min luv har varlt tillsammans att jag ska fokusera på multiplikation i matematiken. Detta var väldigt lärorikt och väldigt kul! Jag går mycket efter läroplanen om vad de ska kunna efter årskurs 3 och nu vad de ska kunna i årskurs 4-6. Jag valde att konstruera en multiplikations bok som alla elever ska göra och ha med sig i skolan. Det går till att man har en hundraruta på ena sidan och på andra sidan skriver de upp multiplikationstabellen. Man ska ha en hundraruta per tabell, så det blir alltså nio uppslag i boken. På hundrarutan ska eleverna måla i de tal som kan delas med tillexempel 2. Så i tabell 2 ska eleverna måla i alla tal från 1-100 som är delbara med 2. När jag gjorde denna lektionen/lektionerna så valde jag att ha en genomgång med multiplikationen och även visa upp praktiskt med kulor om hur man kan tänka i multiplikationstabellen. Som tillexempel 2•4, då tar man 4 kulor • 2. Här valde jag även att elevena skulle vara med och visa praktiskt för varandra samt att jag var väldigt noga med att alla var med och skrev upp på tavlan för att visa. Det bästa med denna lektionen var att jag kunde göra denna lektionen 2 ggr eftersom det både finns 4A och 4B.

Jag måste även berätta om ett jättebra hjälpmedel de har i skolan. Det ser ut som en lampa och under denna lampan sitter  en kamera. När man ska visa något på ett papper eller dylikt så lägger man pappret under kameran och så visas det upp på projektorn. Kanon!

Denna veckan har varit rolig och lärorik samt att jag har fått lära mig många nya saker. Jag tycker det är jättekul att stå inför klassen och undervisa.  Jag känner att jag hjälper till och att jag får vara med och göra precis som alla andra lärare. Ha de gott, Moa

Att undervisa är att välja del II

Hejsan allihopa!

”Man kan konstatera att studenter på praktik ofta säger sig vara mycket bundna genom att kastas in i sina handledares planeringar och innehållsval. Den frihet som återstår är reducerad till att gälla stoff- och metodval. Talet om bundenhet har alla lärarutbildare stött på vid flerfaldiga tillfällen under utbildningen. Studenter har alltid kritiska synpunkter på vad de möter av ofrihet och beroenden under sina praktikperioder. Men som vanligt är verkligheten inte alldeles enkel och okomplicerad.” (Linnér & Westerberg, 2009, s. 137).

Jag valde detta stycket eftersom jag kan känna igen att det finns en känsla av bundenhet när man kommer till sin praktikplats och klassen är mitt i ett arbetsområde där innehållet och till viss del även metoden redan är bestämd. Som Elisabeth säger (Linnér & Westerberg, 2009, s. 118) så blir en praktikperiod lite som ett gästspel då det kan dröja innan det finns en lucka i planeringen att hitta på något eget.

Jag känner att jag ges frihet i den mån att jag själv får avgöra vad jag känner mig redo för att prova på. Jag  har hittills mestadels valt att hålla i undervisning i mindre grupper eller halvklass och jag har då hållit samma lektion flera gånger tills alla fått ta del av innehållet och på så vis har jag stegvis fått lov att reflektera över och förbättra lektionen. Jag känner dock en bundenhet när det gäller innehållet eftersom jag har blivit tilldelad ämnesområden ur lärarnas planering att utgå ifrån. Jag har därefter fått fria tyglar att lägga upp lektionerna som jag vill och lägga till innehåll som jag tycker känns intressant. Å ena sidan känns det bra att bli lite lotsad eftersom lärarna känner klassen och vet vad de klarar av och vad de kan sedan innan. Å andra sidan ger det mig kanske inte en lika stor utmaning.

Utöver dessa tankar har jag ingen kritik på undervisningen som jag har fått vara med på, den är varierad och intresseväckande. Jag hade dock velat använda de verktyg jag fått med mig från utbildningen så här långt i större grad. Jag är övertygad om att jag kommer hitta tillfällen att testa och när tillfälle ges är jag glad att jag kan prova mig fram utan krav på ett perfekt resultat och för att vara helt ärlig, utan ansvar för att eleverna "lär sig det de behöver lära sig" eller för att de klarar målen för sin årskurs.

Trevlig helg! :)

//Jenny

Vecka två- summering

Här kommer en liten summering av några specifika tillfällen från VFU:n denna veckan. I tisdags var jag med på en informationsträff om hur smartboards kan användas på ett bra och enkelt sätt i undervisningen. Fick många bra idéer och lärarna fick många bra tips. Det jag tyckte var bra var att  personen som höll i föreläsningen själv hade varit lärare under en längre period, vilket medförde att personen visste vad lärare ofta ville använda sig av för saker som underlättar undervisningen på ett både bra och lite roligare sätt. Jag inser dock att det krävs mycket tid till att lära sig de olika funktionerna på smartboarden för att kunna få ihop en lektion. Tid som de allra flesta lärarna inte har.

Det har även anordnats skolval på mellanstadiet. Årskurs sex har haft i uppdrag att ta reda på information om de olika partierna och har sedan fått framföra det för de övriga klasserna på mellanstadiet. Något som varit roligt att se är att både lärare och elever varit mycket engagerade i detta. Det är kul att se när eleverna ser fram emot något så pass mycket som de gjort inför valet och inför att få rösta. Lärarna har också lagt mycket tid på att planera för ett specifikt "valrum" där eleverna haft chans att gå in och rösta. Lärarna har gjort allt för att detta skolval ska gå till på ett så likt sätt som det riktiga valet.

Det har varit en lärorik vecka på många sätt. Det har bland annat varit lärorikt att få se hur eftermiddagarna efter att eleverna slutat går till med olika möten, informationsträffar och planeringsmöten. Nästa vecka kommer jag att hålla i fler lektioner och ser fram emot att få träna på att undervisa mer.

Ha en trevlig helg!
/Olivia  

Funderingar kring frihet och bundenhet

Ett av de stycken som jag funderade en del på när jag läste det i Att undervisa är att välja (Linnér & Westerberg, 2009) finns att läsa på s. 116-117. Det står:
   
    "Ett komplicerat samband och motsatsförhållande, som vi tidigare sagt har ett stort intresse i studentlärarnas praktik, är frågan om frihet och bundenhet då det gäller att göra val av innehåll och stoff för undervisningen. Vi har kunnat visa hur studentlärarna, liksom för övrigt lärare i allmänhet, i sina val av innehåll och stoff är bundna av en rad yttre ramar."

Jag har funderat en del på detta stycket när jag tänkt på den matematikundervisning som bedrivs på min VFU-skola. Dels för att jag ser hur min LUV lägger upp sin lektionsplanering och dels för att jag tänker på vad jag själv har varit bunden till eller haft frihet till att göra när jag gjort mina lektionsplaneringar i matematiken.

Läroböckerna i matematik som finns på min VFU-skola har ett upplägg efter läroplanens mål. Läroplanen är en av de saker som menas vara en yttre ram om man ser till mitt citat ovan. Läroböckerna är upplagda på det sättet att det ska täcka de flesta mål och kriterier i läroplanen. Detta ser min LUV som mycket positivt och även jag, då det blir mer konkret vad eleverna ska hinna lära sig under de olika årskurserna och att allt innehåll finns samlat på ett och samma ställe. Dock ser jag att dessa material binder flera lärare till att enbart arbeta med läroboken. Om jag ser till matematikundervisningen upplever jag att lärarna inte tar sig friheten till att arbeta med egna moment och uppgifter utan håller sig strikt till de läroböcker de har. Det är detta jag upplever som negativt. Alla elever lär sig inte lika bra genom ett visst arbetssätt och därför skulle det vara bra att ha omväxlande undervisning i matematiken för att kunna få eleverna att tänka på matematik på ett annat sätt än enbart genom de tal som finns i matematikboken. Jag kan tänka mig att det handlar mycket om att lärarna litar till det materialet de har och att de inte vill vika av från de yttre ramarna som finns med läroplan, deras gemensamma planeringar i arbetslaget etc. Jag tror också att det handlar om att lärarna är nöjda med läroböckerna de köpt in och vill använda dem så mycket det går. Det kan också handla om det som Linnér & Westerberg (2009) skriver om som handlar om att lärare inte ser sin frihet i att utforma uppgifter eftersom de då inte kan använda alla sina erfarenheter när det blir något nytt i undervisningen.

Det som jag tänker på är att innehållet i undervisningen kan framföras på olika sätt och kan ändå kopplas till läroplanen. Man behöver fundera på hur man ska genomföra undervisningen. När jag läste om begränsningarna av de "yttre ramarna" i samband med det jag upplevt under min VFU funderade jag på om det fungerar på detta sätt på fler skolor, att undervisningen styrs till de läromedel som finns, utan några undantag. Det finns en fin matematikverkstad med mycket bra material på min VFU-skola men den används inte av min LUV under detta arbetsområdet, trots att man skulle kunna göra det. Rystedt & Trygg (2005) skriver att det kan vara genom att arbeta praktiskt med olika material som eleverna får förståelse för matematiken. Kanske lärarna inte ska känna sig alltför bundna till läroboken i detta ämnet när de inte känner sig helt bundna till andra läroböcker de har i andra ämnen med tanke på det som Rystedt & Trygg (2005) beskriver i sin bok. Övrig undervisning på min VFU-skola är mycket varierande och lärarna använder olika undervisningssätt och material. Därför undrade jag varför det bedrivs en mindre varierande matematikundervisning. Är det på detta sätt på er andra i gruppens VFU-skolor också eller används exempelvis en matematikverkstad?

Som lärarstudent upplever jag också en bundenhet samtidigt som jag har en del frihet. Det som gör att jag känner mig bunden när jag planerar mina lektioner är min LUVs redan genomförda lektionsplanering. Det som hon ska gå igenom varje vecka är det jag måste förhålla mig till. Jag får känna mig fri att planera vad jag vill, bara jag inte undervisar om sådant läraren inte gått igenom. Å ena sidan tycker jag att det kan vara bra att jag får ramar att förhålla mig till för att jag ska kunna se elevernas kunskapsnivå på tidigare lektioner och kan genom det planera mina lektioner efter den kunskapsnivå jag anser att eleverna har. Å andra sidan tycker jag att det kan vara bra om jag får ha lektioner där jag får träna på de kunskaper som jag fått genom min utbildning på högskolan. Än tycker jag inte att jag har fått stor användning av de ämneskunskaper jag fått på högskolan eftersom de ämnesområdena eleverna arbetar med i min VFU-klass inte är något vi arbetat med än på högskolan. Det som jag tycker att jag fått använda är delar av didaktiken och det matematiska språket. Det som jag tycker är roligt är att jag haft friheten att använda vilket material jag vill till mina egna lektioner i matematik. Detta har gjort att jag har valt att använda mig av en del praktiska övningar för att eleverna ska få lite variation från den ordinarie undervisningen. Jag kommer även att använda mig av smartboard som en del för att ge eleverna omväxling från läroboken. Min LUV blev glad när jag sade att jag hade tänkt att genomföra lektioner med en del praktiska moment och hon började fundera på varför hon inte själv gör omväxlande uppgifter i matematiken. Då jag förhåller mig till rätt innehåll på mina lektioner tycker jag att det är bra att jag har fått frihet att välja hur lektionerna ska genomföras.

Detta var några tankar kring frihet och bundenhet när det gäller undervisning utifrån mina upplevelser på min praktikplats.

/Olivia       

Referenslista

Linnér, B., & Westerberg, B. (2009). Att undervisa är att välja. Lund: Studentlitteratur.

Rystedt, E., & Trygg, L. (2005). Matematikverkstad: En handledning för att bygga, använda och utveckla matematikverkstäder. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.

Första lektionerna i litterturundervisningen

Jag har under dessa två veckor hållit i ett flertal lektioner, i olika ämnen. Men i onsdags höll jag de första två i min egenplanerade lektionsserie om litteraturundervisning. Lektionerna syftar till att ge eleverna en inblick i olika litterära genrer och öka elevernas intresse för litteratur.

Den första lektionen handlade om myter och folksagor. Jag började med att berätta för eleverna vad vi skulle göra och varför? Därefter fick eleverna berätta lite om vad de redan visst om folksagor och myter. När eleverna sagt vad de visste skrev jag ner allt jag ville att eleverna skulle anteckna på tavlan och lät dem skriva innan jag börja föreläsa. Jag gick igenom var punkt för sig och jag försöker att uppmuntra eleverna till att ställ frågor och vara aktiva. Jag läser också upp några klassiska skapelsemyter under genomgången. Jag avslutar med att på egen hand, halv berätta/ halvt dramatisera folksagan "Mästerkattens stövlar".

Lektionen hölls två gånger i halvklass. Det första passet fungerade fantastiskt och eleverna hade väldigt bra och framför allt relevanta frågor och påståenden. Jag kände verkligen att jag fick "den där" kontakten med dem. Den andra lektionen blev ok. Inte riktigt samma intresse från elevernas sida, vilket skulle kunna bero på att lektionen gick i ett ganska lågt tempo eller att klockan var drygt två på eftermiddagen när lektionen började.

Det jag har lärt mig av det här passet är framför allt att om man bjuder mycket på sig och är karismatisk bjuder eleverna ofta tillbaka. Självklart fungerar det olika i olika elevgrupper och vid vissa tillfällen krävs en striktare hållning. Men så ofta det bara går vill jag ha en så lättsam undervisning som jag hade med den första gruppen. Lättar stämningen höjs ofta taket som en direkt konsekvens, vilket givetvis är positivt. 

Matematiklyftet

Igår var det dags för den andra mattematiklektionen som vi hade planerat utefter mattelyftet. Det var en fortsättning på problemlösning och bråkräkning. Eleverna fick välja olika strategier och sedan diskutera parvis. Vi trodde att eleverna skulle tycka att det var svårt med bråkräkning så vi gav eleverna en för lätt uppgift. De blev klara snabbt och fick redovisa olika lösningsförslag vid tavlan. Eftersom det var mycket tid kvar fick de försöka ett problem som lärarna hade fått till uppgift från mattelyftet. Den kändes dock lite för svår för eleverna även om de lyckades lösa den också.


Sista lektion var min Luv tvungen att åka iväg på ett möte med BUP. Som tur var hade jag dagen före planerat en lektion om de politiska partierna. Det fanns ett kort avsnitt i samhällskunskapsboken som jag utgick ifrån. Där stod det om vänster och högerpartier men ingen förklaring om vad det innebar. Jag skrev ut partisymbolerna och satte med hjälp av eleverna upp de på tavlan och pratade om vad höger och vänster stod för. Vi kom fram till att det handlade om ekonomi och jag förklarade att i Sverige är det fokus på ekonomi när man placerar partier på den politiska frågor men att det fler dimensioner som kan vara viktiga när man väljer parti.


Vi har också fortsatt arbetat med skrivprocessen.

Perspektiv på "strukturbrott"

”Utbildningsfilosofin i sfi-utbildningen tycks vara mycket styrd av en perennialistisk syn på inte bara ämnet utan också på metoder, stoff och elever. När Marie försöker arbeta annorlunda, välja innehåll och metoder som anknyter till eleverna och deras erfarenheter blir hon bryskt tillrättavisad av sin närmaste kollega mer eller mindre förstuckna anmärkningar.” s. 138

Jag kan på ett visst sätt relatera till Maries dilemma. Hon slits här mellan sin egen vilja och kollegornas åsikter. Dock tycker jag att man som lärare i en sådan här situation måste stå på sig. Självklart vill man inte på ett otrevligt sätt springa över kollegor men jag tror att man på ett snyggt sätt kan fasa in ett nytänk.

Om jag hade befunnit mig i Maries situation hade jag sett till att ha starka argument för mitt sätt att arbeta. Jag tror säkert att det finns en del lärare i skolan som har svårt att acceptera nya metoder och nytt stoff, men då tycker jag att man ska ge en välgrundad förklaring till varför man väljer att undervisa som man gör och låta frukten av undervisningen tala för sig i ett senare skede. Strukturer kommer aldrig bli helt okomplicerat att jobba bort, men om man vet vad man gör och vet var man vill komma är inget omöjligt.

God kväll Kamrater!

Ny vecka

Nu har eleverna slöjd så jag passar på att skriva om dagen så här långt. Dagen började med samling och högläsning. Därefter var det matte. Eleverna hade fått till uppgift att konstruera ett tal själva där svaret skulle bli 13,5. Två elever fick redogöra för sina tal och klassen fick resonera om hur de skulle göra för att lösa talen. Det blev ganska kluriga tal och det märktes att eleverna hade använt sig av sin kreativitet.


På svenskan pratade min LUV om Läsflyt som vi ska börja med nästa vecka. Det går ut på att eleverna ska bli bättre och snabbare läsare samt få bättre läsförståelse. De kommer få gå runt till olika stationer med olika moment. Vi väntar på programvara till datorena inför detta, datorerna har kommit till denna terminen. Det ska finnas en dator per två elever, någon fortbildning av lärarna har det inte varit.


Vi har också haft lektioner i geografi och fysik, då har vi pratat om förutsättningarna för liv på jorden och sett på en film om rymdfärder.


Ikväll blir det föräldramöte och då tänker jag vara med.

Första veckan

Hej!

Efter en vecka VFU har jag fått mängder med lärorika upplevelser och intryck. Det känns jätteroligt att vara tillbaka och i år har jag hamnat i en årskurs fyra, eftersom jag var i årskurs sex sist. Det märktes snabbt vilken enorm skillnad två år gör! Denna första veckan har det handlat mycket om att lära känna den  nya klassen och de andra lärarna i detta arbetslag och hur de lägger upp sin undervisning. Skolan jag praktiserar på har en etnisk mångfald och majoriteten har svenska som andraspråk, därför ligger eleverna på väldigt olika nivå i många ämnen då det ofta gäller att ha språket med sig för att skapa förståelse.

Av vad jag har sett hittills växlar undervisningen mellan praktiska och teoretiska uppgifter och det tror jag är det allra bästa för att befästa kunskap. EPA-metoden används flitigt och den går ut på att man ställer en fråga eller ger eleverna en uppgift och sedan låter man dem först fundera Enskilt, sedan diskutera i Par och  tillsist diskuterar vi det Allihop. Det är en metod som fungerar i just denna klassen för man märker att alla elever verkligen börjar fundera  och alla får berätta hur de har tänkt och inte bara ett fåtal elever som alltid räcker upp handen.

En eftermiddag följde jag med min luv på Mattelyftet, vilket jag kände var väldigt givande. Alla lärare delades in i grupper där de diskuterade sin egen undervisning och gav varandra tips och idéer för matematikundervisning. Deras ”läxa” till nästa gång blev att hålla i problemlösningsuppgift med bråk i respektive klasser och titta noga på elevernas reaktioner till uppgiften. Eftersom klassen inte har jobbat så mycket med bråk än bestämde vi att jag skulle hålla i två lektioner i ämnet innan vi gjorde problemlösningsuppgiften med dem. Jag planerade lektionerna utifrån läroplanen och lät dem arbeta praktiskt och kopplade mina uppgifter till vardagliga situationer. Det var jätteroligt att få planera och hålla i undervisningen på egen hand och jag ser fram emot att få göra det i andra ämnen också under den här perioden!

//Jenny :)

I dag har jag bland annat fått hålla i ett moment i matematiken. Jag gick igenom ett tal från läxan som de flesta hade haft problem med att lösa. Det var ungefär som följer ?-2,1=7,6. De hade då svarat 5,5.
Jag frågade vad de kunde använda sig för olika strategier när de skulle lösa talet. Vi resonerade oss fram till olika strategier såsom förenkla, ersätta talet med ett konkret objekt (äpple), göra rimlighetsbedömning. Vi kom också fram till att ? kunde ersättas med x eller någon annan symbol.
Därefter löste en av eleverna ekvationen på ett korrekt vis.

En vecka på VFU

Hej!

Nu har en vecka gått på praktiken och jag har fått många nya upplevelser. Det har varit mycket nytt eftersom det är min första VFU på den skola jag är på nu. Min handledare hade jag bara träffat vid ett fåtal korta tillfällen tidigare och därför har jag under denna veckan fått lära känna henne lite mer och jag har fått se hur hon planerar och bedriver sin undervisning. Jag har även fått en chans att se vilka material som används (de testar flera olika nya läromedel i arbetslaget) och hur lärarna använder dem. Därför har jag under denna första veckan inte varit ansvarig för någon lektion själv men jag har fått vara med på lektionerna och hjälpt eleverna när de behövt hjälp. Det är en årskurs fyra som jag har min VFU i. Detta innebär att handledaren inte lärt känna eleverna väl än och eleverna har inte lärt känna läraren helt. På grund av detta har mycket tid i veckan handlat om att få eleverna att komma ihåg de nya rutinerna med att komma in i tid efter rasten, komma ihåg de gemensamma reglerna för alla årskurs fyror, komma ihåg veckans läxor och övrig information som är ny för eleverna i denna årskurs.

Min LUV är lärare i matematik, svenska och NO, vilket har inneburit att jag vid ett fåtal tillfällen varit med andra lärare i klass fyra vid undervisning i engelska och SO. Det är intressant att se hur olika lärare har olika undervisningssätt och hur de planerar lektionerna. Jag tycker också att det är intressant att se att fjärdeklassare idag lär sig sådant som jag själv fick undervisning om först på högstadiet. Det är även roligt att se att material som jag hade i undervisningen på mellanstadiet fortfarande används idag och att eleverna lär sig bra av det. Över lag tycker jag att undervisningen är mycket omväxlande. Det är undervisning både praktiskt och teoretiskt. I svenskan arbetar de med "En läsande klass" samtidigt som de testar ett annat material där de får in både läsning, skrivning och muntliga uppgifter. Eleverna uppskattar dessa olika arbetssätt.

Denna veckan har jag varit med på ett föräldramöte. Det var en helt ny upplevelse för mig och jag tycker att det var intressant att sitta med och lyssna och se hur ett sådant möte går till. Nästa vecka ska jag få ansvara för några lektioner i matematik. Eleverna arbetar för tillfället med addition och subtraktion och jag ska planera några passande uppgifter till det. Jag ser fram emot att få vara tre veckor till på praktikplatsen för att lära och se mer!

 /Olivia

Ny dag, nya möjligheter

I dag har det återigen varit en händelserik dag. Det har kommit en ny elev till klassen, flykting från Syrien som har varit i Sverige i ett halvår. Vi har haft engelska och matte, geografi och musik.


Under mattelektionen skrev läraren upp en algoritm med tomma streck där eleverna skulle ställa upp en algoritm och med hjälp aven tärning få ett så lågt tal som möjligt. En övning som vi känner igen från våran matematikkurs. Det var tur för precis när hon hade satt igång lektionen var hon tvungen att lämna klassrummet för att prata med en annan lärare om en incident på skolan. Jag fick ta över lektionen. Eleverna började lösa uppgiften och de kom snart på att det skulle ha så höga tal som möjligt i den undre raden. De fick testa några gånger och sedan gav jag eleverna en ny uppgift där jag fyllde i ett svar i algoritmen som de fick försöka att komma så nära som möjligt. När läraren kom tillbaka fortsatte vi med repetition av matematiska uttryck.


Under Geografilektionen fick jag ta ansvar för en liten grupp med lässvaga elever med koncentrationssvårigheter. Jag skulle förklara tidzoner och tidsskillnader. Det visade sig vara ganska svårt eftersom de inte hade koll på länderna i världen. Det blev då svårt för dem att fylla i övningarna i övningsboken. Efter en stund la jag övningsboken åt sidan och berättade hur de var innan järnvägen kom till Sverige och hur det då var olika tider på olika platser i Sverige. Jag berättade också om boken Jorden runt på åttiodagar som handlar om några som ska försöka resa Jorden runt på åttio dagar men misslyckas med en dag. Tack vare att de har passerat datumgränsen tar resan ändå bara åttio dagar. Fick frågan av en av eleverna, Om man reser med solen kan det vara dag hela tiden då? Det går ju bra om man håller rätt hastighet.


Det var en kort skoldag för eleverna och efteråt hade vi planeringstid. Vi gjorde vissa justeringar i schemat och planerade in läxor. Det blir en kortare planering inför nästa vecka eftersom det kommer vara ett par dagars vandring i slutet av veckan.


Jag avslutade dagen med att följa med på Mattelyftet. Lärarna som deltog hade fått till uppgift att jobba med problemlösning. De hade fått i uppgift att lösa några olika problem med bråkräkning. Vi gick igenom lösningsförslag och därefter fick vi planera en lektion utefter några enklare problem för mellanstadiet. För våran del blev det en planering som sträcker sig över två lektioner. Jag kommer hålla i den ena, perfekt.

VFU

Det är jättekul att vara tillbaka i skolan igen! Kul att se utvecklingen och mognad hos eleverna. Under min första vecka har jag gjort framförallt två saker. Jag har planerat och undervisat i lite olika lektioner (svenska, matte och no) I matten har vi arbetat med decimaltal, i svenskan läsförståelse och i no skelettet. I samråd med min luv har jag valt att fokusera på svenska. Jag ska bedriva litteraturundervisning med inslag av läsförståelse, skrivning och rättstavning. Jag har planerat att ge eleverna en inblick i olika litterära genrer. De ska även få bekanta sig med sagor och myter, vilket Lgr 11 lägger en del vikt vid. Två lektioner i vecka ska behandla litteratur- och läsundervisning och en lektion skrivning och rättstavning.

Ha det gott och lycka till!

//Jonatan :)

VFU

Hej!

Det var verkligen jätteroligt att komma tillbaka sin VFU skola, min luv har fått en ny klass vilket betyder att det är många nya namn att lära sig. Nu är jag i en årskurs fyra och förra året var jag i årskurs sex, vilken stor skillnad! Alla dessa nya fyror är nyfikna och glada.

Jag har smått börjat planera lektioner och jag ska fokusera på matematik nu i början. Jag ska arbeta med multiplikationstabellen med eleverna och använda mig mycket av mönster. Detta ska bli jättekul och jag har sån tur att det finns två fyror, för då kan jag göra lektionerna X2. Det tycker jag är bra för då kan jag reflektera från den första och sedan förbättra. :) Jag försöker planera mycket utefter läroplanen och även att jag drar in olika matematikböcker som visar olika saker kring multiplikation. Kort sagt, jag drar in många "källor". Hoppas ni har de bra på era skolor så uppdaterar jag när jag är färdig planerad. Ha de gott! Mvh, Moa

Tillbaka i hetluften

Då var man tillbaka i hetluften. Det är fullfart i min VFU-klass och en del av eleverna har svårt att koncentrera sig på lektionerna. I matematiken är det flera som har bråttom med räkneuppgifterna och därför har eleverna fått repetera de fyra räknesätten och korrekta matematiska uttryck.


Det har kommit en extra resurs till skolan som jobbar med skrivprocessen och hon har haft en första lektion idag. Många av eleverna har svårt att komma igång med skrivandet, här känner jag att jag har kunnat bidra till att väcka deras skrivlust.


Jag har också fått till att hålla en liten lektion i demokrati med anledning av valet.