”Utbildningsfilosofin i sfi-utbildningen tycks vara mycket
styrd av en perennialistisk syn på inte bara ämnet utan också på metoder, stoff
och elever. När Marie försöker arbeta annorlunda, välja innehåll och metoder
som anknyter till eleverna och deras erfarenheter blir hon bryskt
tillrättavisad av sin närmaste kollega mer eller mindre förstuckna anmärkningar.”
s. 138
Jag kan på ett visst sätt relatera till Maries dilemma. Hon
slits här mellan sin egen vilja och kollegornas åsikter. Dock tycker jag att
man som lärare i en sådan här situation måste stå på sig. Självklart vill man
inte på ett otrevligt sätt springa över kollegor men jag tror att man på ett
snyggt sätt kan fasa in ett nytänk.
Om jag hade befunnit mig i Maries situation hade jag sett
till att ha starka argument för mitt sätt att arbeta. Jag tror säkert att det
finns en del lärare i skolan som har svårt att acceptera nya metoder och nytt
stoff, men då tycker jag att man ska ge en välgrundad förklaring till varför
man väljer att undervisa som man gör och låta frukten av undervisningen tala
för sig i ett senare skede. Strukturer kommer aldrig bli helt okomplicerat att
jobba bort, men om man vet vad man gör och vet var man vill komma är inget
omöjligt.
God kväll Kamrater!
God kväll Jonathan!
SvaraRaderaNu hat jag försökt kommentera detta inlägg minst 5 gånger, är det någon mer än jag som har samma problem att man skriver något och det inte kommer något i rutan? Nu tänker jag iallafall bara skriva och om det är mycket slarvfel i texten beror det på att jag inte orkar gå tillbaka och krångla för sjätte gången. Hur som helst, aktuellt ämne du tar upp och hur du beskriver att man ska vara säker på sin sak och argumentera för sin åsikt. Detta är ett aktuellt ämne för mig eftersom denna situation uppstår ofta på min VFU. Det är tre lärare med tre olika ledarstilar och tänk som har ansvar för klassen. Mycket prat om att "så brukar vi alltid göra" och "då brukar det bli rätt". Min luv är väldigt noga med att måste man prova sig fram för att vara säker på hur man ska göra, som min luv sa senast igår: man födds inte med erfarenheter. Detta vill jag tro på och det är viktigt att lärare är uppdaterade på vad det senaste är inom skolan. En lärare som har jobbat många år har helt enkelt mycket erfarenheter men ibland, som på min VFU, är man för insyltad på sina erfarenheter som byggs på vanor och rutiner. Med detta menar jag att man som lärare kanske inte borde vara rädd för nya saker som tillexempel användning av elektronik.
Nu krånglade det igen för mig, men jag tror jag stoppar här. Imorgon ska jag skriva om mina lektioner och även min tanke kring del 2. Ha en trevlig kväll! // Moa
SvaraRaderaBra skrivit Moa! Håller med dig i ditt resonemang! Känner du att du får chansen att planera din undervisning som du vill ha den?
SvaraRaderaNär jag ska planera min undervisning så har jag faktiskt valt att fråga min luv om vad som kan tänkas vara relevant att använda. I matematiken så tyckte min luv att jag skulle starta upp något "eget" med eleverna som jag kan få vara med från "början" och se utvecklingen. Min luv är noga med att man ska få testa och som sagt, man födds inte med erfarenheter utan man måste få lära sig. Med andra ord, där får jag styra som jag vill. Min luv gav mig alltså förslag på idéer osv. Men som idag tillexempel när jag skulle hålla i engelska lektion, läraren som undervisar i det har fasta rutiner och det är mycket att det ska barnen undervisats om. Men om jag ska vara ärlig styr jag lektionerna lite som jag tror är bra, vilket faktiskt uppskattas, för det är ju det jag lär mig på :)
SvaraRaderaHärligt att höra! Ett riktigt guldläge med andra ord. Jag tror det du skriver i sista meningen är jätteviktigt, det är när man gör det som man själv tycker är bra man verkligen lär sig. Det brukar också visa sig ganska fort om konceptet fungerar eller inte.
SvaraRadera